|
Intervall-Strukturer och Modus |
||
|
En skala kan lika gärna uttryckas som en fast intervall-struktur istället för med ton-namn. Fördelen med att göra det på det viset är att man då kan beskriva skalan på ett sätt som inte förändras när man byter tonart. En C-dur skala innehåller ju inte samma toner som t.ex en B-dur skala. Intervall-strukturen är dock densamma: prim - stor sekund - stor ters - kvart - kvint - stor sext - stor septim - oktav. En intervall-struktur bildas genom att man definierar en av tonerna i en skala som ton nummer 1 och sedan beskriver de övriga tonernas avstånd till denna ton med hjälp av intervall-läran. Alla toner i en skala kan definieras som ton nummer 1 och skalan har därför som regel lika många olika intervall-strukturer som toner*. De intervall-strukturer som en skala kan bilda kallas för en skalas olika Modus. Ton nummer 1 kallas också för Prim eller Grundton. De vanligaste skalorna innehåller 7 toner och det har därför blivit standard att ta utgångspunkt i de sju grund-intervallen även om skalan har färre eller fler intervall. Man säger därför t.ex att en moll-pentatonisk skala innehåller en liten septim trots att det är en 5-tons skala. Den saknar däremot sekund och sext. Det finns också skalor som har 2 varianter av samma grund-intervall. Ett exempel på detta är Dim-skalans första modus som är en 9-tons skala med både ren och förstorad kvart. Allt detta kan kanske verka förvirrande men: DET ÄR VIKTIGARE ATT FÖRSTÅ PRINCIPEN OM INTERVALL-STRUKTURER ÄN ATT KUNNA ALLSKÖNS SKAL-STRUKTURER UTANTILL. Det finns teoretiskt sett massvis av skalor men i realiteten är antalet som används i stor grad ganska översiktligt. Antalet "relevanta" skalor avhänger i viss grad av vilken stil man studerarar men följande skalors intervall-strukturer menar jag tillhör den musikaliska allmän-bildningen och bör memoreras: Moll pentatonisk, Dur pentatonisk samt de 7 kyrko-tonarterna: Ionisk, Dorisk, Frygisk, Lydisk, Mixo-lydisk, Aeolisk och Lokrisk. Viktigast av dessa är kyrkotonarterna Ionisk och Aeolisk eftersom det är vanligt att uttrycka de andra skalorna som "varianter" av dessa skalor. Vi börjar därför där. (I notationen uttrycker jag alla skalor med C som grundton och intervallen översätts till sin numeriska motsvarighet: Prim = 1, Sekund = 2, Ters = 3, Kvart = 4, Kvint = 5, Sext = 6, Septim = 7. Intervallens variant uttrycks med S = stor, L = liten, FS = förstorad och FM = förminskad.) Ionisk är bara ett gammalt namn på det vi idag oftare kallar en Durskala. Intervall-strukturen är: prim - stor sekund - stor ters - kvart - kvint - stor sext - stor septim - oktav: C-Ionisk
Aeolisk är det gamla namnet på Mollskalan. Intervall-strukturen är: prim - stor sekund - liten ters - kvart - kvint - liten sext - liten septim - oktav: C-Aeolisk
Innan du går vidare skulle jag rekommendera att du memorerar de ovanstående två skalornas intervall-strukturer eftersom det då blir lättare att lära de kvarvarandes.
Dorisk är en mollskala med stor sext. Intervall-strukturen är: prim - stor sekund - liten ters - kvart - kvint - stor sext - liten septim - oktav: C-Dorisk
Frygisk är en mollskala med liten sekund. Intervall-strukturen är: prim - liten sekund - liten ters - kvart - kvint - liten sext - liten septim - oktav: C-Frygisk
Lydisk är en durskala med förstorad kvart. Intervall-strukturen är: prim - stor sekund - stor ters - förstorad kvart - kvint - stor sext - stor septim - oktav: C-Lydisk
Mixolydisk är en durskala med liten septim. Intervall-strukturen är: prim - stor sekund - stor ters - kvart - kvint - stor sext - liten septim - oktav: C-Mixolydisk
Lokrisk är en frygisk skala med förminskad kvint. Intervall-strukturen är: prim - liten sekund - liten ters - kvart - förminskad kvint - liten sext - liten septim - oktav: C-Lokrisk
Kyrkotonarternas Upphov Kyrkotonarterna är ett exempel på fenomenet "modus". I inledningen av denna text kunde vi läsa: "Alla toner i en skala kan definieras som ton nummer 1 och skalan har därför som regel lika många olika intervall-strukturer som toner. De intervall-strukturer som en skala kan bilda kallas för en skalas olika Modus" Man numrerar även skalors modus och i kyrkotonarternas fall är Ionisk definierad som modus 1: Modus 1: Ionisk
Om vi går vidare till skalans andra ton och formulerar en intervall-struktur därifrån får vi modus 2 som heter Dorisk: Modus 2: Dorisk
Upprepar vi samma process från skalans tredje ton får vi modus 3 som heter Frygisk: Modus 3: Frygisk
Så fortsätter det. Modus 4 heter Lydisk, modus 5 är Mixolydisk, modus 6 Aeolisk och modus 7 heter Lokrisk. I tillägg till att kunna dessa 7 skalors intervall-strukturer utantill bör man också veta vilket modus-nummer de har.
Pentatoniska Skalor Penta kommer av grekiskans Pente som betyder 5. En pentatonisk skala är således en skala som innehåller 5 toner. De vanligaste pentatoniska skalorna är Moll pentatonisk och Dur pentatonisk:
MOLL PENTATONISK Moll pentatatonisk är en mollskala utan sekund och sext. Intervall-strukturen är: prim - liten ters - kvart - kvint - liten septim - oktav: C-moll Pentatonisk:
DUR PENTATONISK Dur pentatonisk är en durskala utan kvart och septim. Intervall-strukturen är: prim - stor sekund - stor ters - kvint - stor sext - oktav: C-dur Pentatonisk
Pentatoniska skalor omnämns ofta kort och gott som "Penta" ("Dur-penta", "Moll-penta"). Det är också värt att lägga märke till att dur pentatonisk är detsamma som moll pentatonisk modus 2.
*Undantaget från detta är de så kallade "symmetriska skalorna" men dessa utgör ett special-fall som vi inte behöver beröra här. Tillbaka
|
